Det är så mycket man måste kunna som människa. Hela livet ställer krav på kunskap av olika slag.
Som vuxen räcker det inte längre med att man lärt sig gå, räkna till hundra och ställa bort sin chokladkopp på diskbänken.
Man måste också kunna ta bort rödbetsspadsfläckar från mattan, planera sin ekonomi och vara beredd på att få vattenskada i
badrummet.
Vi har egentligen inte mycket vägledning i livet förutom grundskolan. Det finns i och för sig olika tester och tips i kvällstidningarna:
"Är du en hopplös älskare?",
"Konsten att gå ner tio kilo på två timmar" och
"Lär dig att gräla dig till lycka".
Men det är ju bara snuttar.
Var är helheten, det seriösa alternativet?
Svaret är enkelt:
Här. Mitt framför dina ögon. Fortsätt bara läsa så kommer det.
Don´t touch that key.
Människans grundläggande behov här livet kan sammanfattas i tre milstolpar: Äta, sova och arbeta.
I och för sig läser vi i skvallermedia om människor som utan att arbeta både kan äta, sova och bada bubbelpool i tangabadbyxor av guld.
Men de tillhör en minoritet som kan kallas det tärande skiktet,
Att arbeta har den fördelen att man får röra på sin kropp, den blir nog ganska slapp och svullen ifall man bara äter och sover. Sen är ju arbete själva grunden för att människor klarar av att leva på den här jorden.
Om ingen arbetade skulle vi ju varken ha hyreshus, Ikeamöbler eller fiskpinnar på matbordet.
(Någon kanske invänder och hävdar att föröka sig också är ett grundläggande mänskligt behov. Men familjebildande är nuförtiden så komplicerat att det hänvisas till bilaga 49 C samt 374 G och H. Som inte existerar ännu)
måndag 23 mars 2009
INTE BARA RANDOLFS HAK ( Del 2 )
Vi börjar med att skärskåda det första behovet, maten. Eftersom
mänskligheten nått ganska långt när det gäller både jordbruk och
livsmedelsindustri så går det ganska bra att leva sitt liv utan att
veta hur man odlar gurka eller slaktar en oxe.
Men vi får inte låta det gå så långt att vi enbart känner till hur man
beställer dagens lunch på Randolfs Lunchbar.
Varje människa bör veta hur man handlar herrgårdsost och ravioli på extrapris. Väl hemkommen från livsmedelsbutiken ska man känna till hur man lagar pannkaka, kokar ägg eller steker fiskpinnar. För att sedan inte hamna i ett köksligt kaos bör man dessutom känna till diskandets, smulborstandets och wettexdukstorkandets grundläggande principer.
Torka ovansidan av köksskåpen och kylskåpsavfrostning är inte heller dumt att kunna. Detta behöver dock inte göras varje dag.
Hur sammanfattas då alla dessa ätandets procedurer i en kort och allmängiltig regel?
Käkandet tas ju t ex överhuvudtaget inte alls upp i tio Guds bud, vilket kan tyckas märkligt.
Den som inte är mätt lär ju knappast orka med att gå omkring och "Hava begärelse till sin nästas hustru".
Däremot ligger den hungrige klart i riskzonen för att bryta mot budet "Du skall icke stjäla".
Men vi bestämmer oss för att sätta upp äta-regeln på detta vis:
"Du skall steka din blodpudding på sådant sätt att varken ekonomi eller hygien blir lidande".
mänskligheten nått ganska långt när det gäller både jordbruk och
livsmedelsindustri så går det ganska bra att leva sitt liv utan att
veta hur man odlar gurka eller slaktar en oxe.
Men vi får inte låta det gå så långt att vi enbart känner till hur man
beställer dagens lunch på Randolfs Lunchbar.
Varje människa bör veta hur man handlar herrgårdsost och ravioli på extrapris. Väl hemkommen från livsmedelsbutiken ska man känna till hur man lagar pannkaka, kokar ägg eller steker fiskpinnar. För att sedan inte hamna i ett köksligt kaos bör man dessutom känna till diskandets, smulborstandets och wettexdukstorkandets grundläggande principer.
Torka ovansidan av köksskåpen och kylskåpsavfrostning är inte heller dumt att kunna. Detta behöver dock inte göras varje dag.
Hur sammanfattas då alla dessa ätandets procedurer i en kort och allmängiltig regel?
Käkandet tas ju t ex överhuvudtaget inte alls upp i tio Guds bud, vilket kan tyckas märkligt.
Den som inte är mätt lär ju knappast orka med att gå omkring och "Hava begärelse till sin nästas hustru".
Däremot ligger den hungrige klart i riskzonen för att bryta mot budet "Du skall icke stjäla".
Men vi bestämmer oss för att sätta upp äta-regeln på detta vis:
"Du skall steka din blodpudding på sådant sätt att varken ekonomi eller hygien blir lidande".
GODNATT OCH SOV GOTT (Del 3)
När det gäller att sova blir saken ännu mer komplicerad. Att sömnen är en livsnödvändighet vet ju alla som mött en icke utsövd gymnastik- lärare, parkeringsvakt eller avdelningschef.
Den som inte sover ordentligt kan få omotiverade vredesutbrott, glömma plånboken på Texacomackens bensinpump eller i värsta fall somna vid ratten.
Det sistnämnda är särskilt olämpligt när bilen är igång och körs på en landsväg eller i stadstrafik.
Men sömnens villkor är olika. En del går omkring ständigt outsövda eftersom de bor i hyrehus där närmaste grannen varje natt tränar japansk kampsport på ett knarrande parkettgolv.
Andra skulle sova bättre om de bytte madrass eller undvek att inta svårsmält mat ( t ex uppstekt palt eller 15 kokosbollar ) strax innan sänggåendet.
Somliga har svårt att sova på grund av svag ekonomi eller dåligt samvete för att deras överviktige bror inte motionerar..
Inte nog med detta. I sängen finns dessutom, förutom du och jag, en oändlig mängd kvalster. Uppförstorade på fotografi ser dessa rent ut sagt fördjävliga ut.
Men kvalster går inte att utrota så det är ingen idé att införskaffa en speciell kvalsterhammare och tillbringa den sömnlösa natten med att försöka slå ihjäl de små odjuren.
Som ni märker är sovandet en otroligt mångfacetterad och komplicerad historia. Därför bör regel nummer två göras så enkel och allmängiltig som möjligt.
"Man bör gå och lägga sig i tid, sova ordentligt - och vädra sängkläderna ibland".
Den som inte sover ordentligt kan få omotiverade vredesutbrott, glömma plånboken på Texacomackens bensinpump eller i värsta fall somna vid ratten.
Det sistnämnda är särskilt olämpligt när bilen är igång och körs på en landsväg eller i stadstrafik.
Men sömnens villkor är olika. En del går omkring ständigt outsövda eftersom de bor i hyrehus där närmaste grannen varje natt tränar japansk kampsport på ett knarrande parkettgolv.
Andra skulle sova bättre om de bytte madrass eller undvek att inta svårsmält mat ( t ex uppstekt palt eller 15 kokosbollar ) strax innan sänggåendet.
Somliga har svårt att sova på grund av svag ekonomi eller dåligt samvete för att deras överviktige bror inte motionerar..
Inte nog med detta. I sängen finns dessutom, förutom du och jag, en oändlig mängd kvalster. Uppförstorade på fotografi ser dessa rent ut sagt fördjävliga ut.
Men kvalster går inte att utrota så det är ingen idé att införskaffa en speciell kvalsterhammare och tillbringa den sömnlösa natten med att försöka slå ihjäl de små odjuren.
Som ni märker är sovandet en otroligt mångfacetterad och komplicerad historia. Därför bör regel nummer två göras så enkel och allmängiltig som möjligt.
"Man bör gå och lägga sig i tid, sova ordentligt - och vädra sängkläderna ibland".
MORFINBERUSAD DOKTOR (Del 4 )
Den tredje livsnödvändigheten, arbete, är inte heller så lätt att sammanfatta.
(Vi förutsätter nu att vi har ett arbete, vilket tyvärr inte är så självklart nuförtiden.)
En grundläggande sak är att vara lämpligt klädd på jobbet.
Om man till exempel arbetar som sjuksköterska bör man inte gå omkring på jobbet klädd i skoteroverall, vilket däremot är mycket lämpligt om man jobbar som snöskottare på Kommunhusets tak.
Sedan bör man följa de säkerhetsföreskrifter och oskrivna regler som gäller på arbetsplatser.
En snöskottare ska då ha säkerhetslina.
Sjuksköterskan bör hålla sig lugn ifall en morfinberusad överläkare försöker äta upp sitt stetoskop.
Arbetets grundregel blir den mest kortfattade:
"Arbeta så bra du kan och undvik firmafester".
(Varför man ska undvika firmafester vet varje normalt funtad människa. Efteråt kan man tappa både aptiten och sömnen. Samt riskera att mista sitt arbete).
(Vi förutsätter nu att vi har ett arbete, vilket tyvärr inte är så självklart nuförtiden.)
En grundläggande sak är att vara lämpligt klädd på jobbet.
Om man till exempel arbetar som sjuksköterska bör man inte gå omkring på jobbet klädd i skoteroverall, vilket däremot är mycket lämpligt om man jobbar som snöskottare på Kommunhusets tak.
Sedan bör man följa de säkerhetsföreskrifter och oskrivna regler som gäller på arbetsplatser.
En snöskottare ska då ha säkerhetslina.
Sjuksköterskan bör hålla sig lugn ifall en morfinberusad överläkare försöker äta upp sitt stetoskop.
Arbetets grundregel blir den mest kortfattade:
"Arbeta så bra du kan och undvik firmafester".
(Varför man ska undvika firmafester vet varje normalt funtad människa. Efteråt kan man tappa både aptiten och sömnen. Samt riskera att mista sitt arbete).
fredag 20 mars 2009
tisdag 17 mars 2009
VI LEVER BARA EN GÅNG
På sextitalet lanserades begreppet slit och släng. Det ansågs både praktiskt och tidsbesparande med papperstallrikar, engångsglas och plastgafflar.
Ingen disk, bara käka och sen - plopp ner i soptunnan.
En del av tvätten kunde man slippa genom att börja med engångskläder.
Är det nån av er som minns engångstrosan - tillverkad av äkta konstgjorda pappersfibrer?
Eller det ljusgrönt otäcka engångslakanet?
Vi lever bara en gång. Engångsmänniskan såg dagens ljus och sen dess har det rullat på i slit och slängsamhället.
De flesta har en symaskin hemma. Men hur många tar sig tid att laga en t-shirt som spruckit i sömmen? Den får ligga längst inne i
garderoben tills en vacker dag - plopp ner i soptunnan.
När vi nån gång får tid att vårstäda så väller det ut skor, kängor och stövlar ur garderoben. Några är kanske lite trasiga men de flesta helt enkelt omoderna.
Att ta dem till skomakaren är blir alldeles för dyrt - det är billigare att köpa nya. Plopp ner i soptunnan
Trots att vi betalat tusentals kronor för datamaskinen, CD-brännaren och skrivaren så är det sällan de repareras ifall de strejkar. Datorn har blivit omodern redan innan vi kommit hem och packat upp den ur frigoliten.
Snart köper vi ny TV när batterierna till fjärrkontrollen tagit slut.
Nu befinner vi oss i ekonomisk kris.
Ingen av ekonomi-experterna talar om att detta också beror på att det tillverkas för mycket prylar.
Alla osålda bilar, platt-tv, datorer och kläder som belamrar köptemplen.
Matbutikerna kastar varje vecka mängder mat som ingen köpt.
Det råder ingen brist på varor i världen - men skriande oförmåga hos världens fattiga att köpa varorna .
Löser vi finanskrisen med hjälp av ökad konsumtion? Självklart.
Så låt oss återgå till den gamla sextitalsidén med engångslakan och engångstrosor.
På morgonen duschar du. Engångsbadlakanet hamnar i soptunnan. Sen drar du på dina engångskläder och sätter dig på din engångscykel - som du sen lämnar i metallåtervinningen utanför jobbet.
Maten äter du på engångstallrikar och på väg hem från jobbet köper du ännu en engångs-TV som förintar sig själv efter 4,5 timmars skitprogram.
På kvällen tar du av dina engångskläder och kastar dem i soptunnan. Efter avslutad läsning kastar du din deckare och släcker din engångslampa som genast förvandlas till blomgödsel.
Vid månadsskiftet eldar du upp ditt gamla enmånadshus och flyttar in i ett nytt med fräscha möbler och jättelika soptunnor inne och utanför.
Konsumtionen stiger i höjden, industrins hjul snurrar på högfart och finansminister Anders Borg får ständig ståpäls.
Ingen disk, bara käka och sen - plopp ner i soptunnan.
En del av tvätten kunde man slippa genom att börja med engångskläder.
Är det nån av er som minns engångstrosan - tillverkad av äkta konstgjorda pappersfibrer?
Eller det ljusgrönt otäcka engångslakanet?
Vi lever bara en gång. Engångsmänniskan såg dagens ljus och sen dess har det rullat på i slit och slängsamhället.
De flesta har en symaskin hemma. Men hur många tar sig tid att laga en t-shirt som spruckit i sömmen? Den får ligga längst inne i
garderoben tills en vacker dag - plopp ner i soptunnan.
När vi nån gång får tid att vårstäda så väller det ut skor, kängor och stövlar ur garderoben. Några är kanske lite trasiga men de flesta helt enkelt omoderna.
Att ta dem till skomakaren är blir alldeles för dyrt - det är billigare att köpa nya. Plopp ner i soptunnan
Trots att vi betalat tusentals kronor för datamaskinen, CD-brännaren och skrivaren så är det sällan de repareras ifall de strejkar. Datorn har blivit omodern redan innan vi kommit hem och packat upp den ur frigoliten.
Snart köper vi ny TV när batterierna till fjärrkontrollen tagit slut.
Nu befinner vi oss i ekonomisk kris.
Ingen av ekonomi-experterna talar om att detta också beror på att det tillverkas för mycket prylar.
Alla osålda bilar, platt-tv, datorer och kläder som belamrar köptemplen.
Matbutikerna kastar varje vecka mängder mat som ingen köpt.
Det råder ingen brist på varor i världen - men skriande oförmåga hos världens fattiga att köpa varorna .
Löser vi finanskrisen med hjälp av ökad konsumtion? Självklart.
Så låt oss återgå till den gamla sextitalsidén med engångslakan och engångstrosor.
På morgonen duschar du. Engångsbadlakanet hamnar i soptunnan. Sen drar du på dina engångskläder och sätter dig på din engångscykel - som du sen lämnar i metallåtervinningen utanför jobbet.
Maten äter du på engångstallrikar och på väg hem från jobbet köper du ännu en engångs-TV som förintar sig själv efter 4,5 timmars skitprogram.
På kvällen tar du av dina engångskläder och kastar dem i soptunnan. Efter avslutad läsning kastar du din deckare och släcker din engångslampa som genast förvandlas till blomgödsel.
Vid månadsskiftet eldar du upp ditt gamla enmånadshus och flyttar in i ett nytt med fräscha möbler och jättelika soptunnor inne och utanför.
Konsumtionen stiger i höjden, industrins hjul snurrar på högfart och finansminister Anders Borg får ständig ståpäls.
lördag 7 mars 2009
TÅRKANALER OCH FOLKPENSION
För en tid sen slötittade jag på en amerikansk TV-serie.
Den handlade om ett miljonärspar där hustrun var 40 plus, desperat
joggande och skönhetsopererad. Hon är skräckslagen inför åldrandet.
En polis kommer hem till paret för att meddela att deras son är
kidnappad. Hustrun säger efter en stund:
"Ni kanske undrar varför jag inte gråter. Jag är verkligen ledsen - men min senaste ansiktslyftning råkade förstöra mina tårkanaler".
Där satt den. En glasklar symbol för den konstgjorda kampen mot åldrandet.
Att inte längre kunna gråta. Än sen:
Varför gråta om man inte har några rynkor att lipa över?
Plastikkirurgin som känslomässig lobotomi.
Man kan verkligen undra varför vi är så rädda för att åldras.
Särskilt vi som inte har någon karriär som skådisar, artister eller toppmodeller att oroas över.
Vi som är vanliga trista medelsvenssons som inte syns i Hänt i Veckans vimmelreportage - varför ska vi oroas för bilringar, gäddhäng och påsar under ögonen?
Kanske är vårt gråa hår och rynkor symboler för den tid som flytt. En påminnelse om att vi inte längre är 23 år och har hela livet framför oss.
Vi kanske vaknar upp i en kallsvettig medelåders mardröm och inser att vi aldrig gjorde den där jordenruntresan med tre kompisar som vi svor att vi skulle göra.
Vi sökte aldrig in på scenskolan och blev en ny Mikael Persbrandt eller Eva Röse .
Det där egna företaget med tillverkning av superdatorer - tja det blev en fast tjänst på som kontorist Länsstyrelsen.
Men den vanliga människans livsverk är inte att förakta.
Att gå till jobbet varje dag och under alla år och betala in miljontals kronor i skatt.
Medan politikerna tar pengarna, försämrar skola, sjukvård och pension - och sänker skatten för de redan förmögna.
Bara att stå ut med en sådan absurd situation är väl värt en medalj
Att lyckas fostra ett par vanliga hederliga barn .
Barn som kan tänkas uppvakta en med en liten blomma även när man ligger på äldreboendet och tror att Lennart Hyland jobbar i köket som diskare.
Barn som ringer varje vecka och pratar skit en halvtimme.
Alla dessa vardagshjältar med dåligt betalda jobb som ständigt tvingas jaga extrapris på välling och köttfärs. Och ändå lyckas fixa en någorlunda dräglig jul så att barnen slipper skämmas.
Folk som står ut med ännu en regnig husvagnssommar.
Där ungarna slåss om gamla Kalle Ankatidningar, myggen leker tortyrpatrull och bilen skär ihop i Örnsköldsvik på vägen hem.
Livet är ett förunderligt äventyr och kanske är det just dessa fina eller förtvivlade situationer i livet som vi kommer att sakna när vi blir gamla.
Vi behöver ingen botox eller fettsugning.
Vi behöver inte som Göran Kropp cykla ner till Mount Everest och bestiga berget utan syrgasmask.
Inte när det finns shoppingsemester i Ullared. En strapats som överträffar det mesta.
Och vi som väljer att se åldrandet i vitögat har i alla fall våra tårkanaler kvar.
Så att vi kan skratta tills vi gråter.
Den handlade om ett miljonärspar där hustrun var 40 plus, desperat
joggande och skönhetsopererad. Hon är skräckslagen inför åldrandet.
En polis kommer hem till paret för att meddela att deras son är
kidnappad. Hustrun säger efter en stund:
"Ni kanske undrar varför jag inte gråter. Jag är verkligen ledsen - men min senaste ansiktslyftning råkade förstöra mina tårkanaler".
Där satt den. En glasklar symbol för den konstgjorda kampen mot åldrandet.
Att inte längre kunna gråta. Än sen:
Varför gråta om man inte har några rynkor att lipa över?
Plastikkirurgin som känslomässig lobotomi.
Man kan verkligen undra varför vi är så rädda för att åldras.
Särskilt vi som inte har någon karriär som skådisar, artister eller toppmodeller att oroas över.
Vi som är vanliga trista medelsvenssons som inte syns i Hänt i Veckans vimmelreportage - varför ska vi oroas för bilringar, gäddhäng och påsar under ögonen?
Kanske är vårt gråa hår och rynkor symboler för den tid som flytt. En påminnelse om att vi inte längre är 23 år och har hela livet framför oss.
Vi kanske vaknar upp i en kallsvettig medelåders mardröm och inser att vi aldrig gjorde den där jordenruntresan med tre kompisar som vi svor att vi skulle göra.
Vi sökte aldrig in på scenskolan och blev en ny Mikael Persbrandt eller Eva Röse .
Det där egna företaget med tillverkning av superdatorer - tja det blev en fast tjänst på som kontorist Länsstyrelsen.
Men den vanliga människans livsverk är inte att förakta.
Att gå till jobbet varje dag och under alla år och betala in miljontals kronor i skatt.
Medan politikerna tar pengarna, försämrar skola, sjukvård och pension - och sänker skatten för de redan förmögna.
Bara att stå ut med en sådan absurd situation är väl värt en medalj
Att lyckas fostra ett par vanliga hederliga barn .
Barn som kan tänkas uppvakta en med en liten blomma även när man ligger på äldreboendet och tror att Lennart Hyland jobbar i köket som diskare.
Barn som ringer varje vecka och pratar skit en halvtimme.
Alla dessa vardagshjältar med dåligt betalda jobb som ständigt tvingas jaga extrapris på välling och köttfärs. Och ändå lyckas fixa en någorlunda dräglig jul så att barnen slipper skämmas.
Folk som står ut med ännu en regnig husvagnssommar.
Där ungarna slåss om gamla Kalle Ankatidningar, myggen leker tortyrpatrull och bilen skär ihop i Örnsköldsvik på vägen hem.
Livet är ett förunderligt äventyr och kanske är det just dessa fina eller förtvivlade situationer i livet som vi kommer att sakna när vi blir gamla.
Vi behöver ingen botox eller fettsugning.
Vi behöver inte som Göran Kropp cykla ner till Mount Everest och bestiga berget utan syrgasmask.
Inte när det finns shoppingsemester i Ullared. En strapats som överträffar det mesta.
Och vi som väljer att se åldrandet i vitögat har i alla fall våra tårkanaler kvar.
Så att vi kan skratta tills vi gråter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)